Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Neh 9:38På grund av allt detta [] slöt vi ett fast förbund och satte upp det skriftligt. På skrivelsen, som försågs med sigill, stod våra furstars, våra leviters och våra prästers namn.
Neh 9:38På grund av allt detta [] slöt vi ett fast förbund och satte upp det skriftligt. På skrivelsen, som försågs med sigill, stod våra furstars, våra leviters och våra prästers namn.
Dan 9:25[Nu delas de 70 sjuperioderna in i tre grupper: 7, 62 och 1. Den sista delen har två halvor.]
Det ska du veta och förstå att från det att ett ord (en order) om att
återställa och bygga upp Jerusalem igen,
till en smord (messias), en furste [kommer],
ska det vara 7 sjuperioder [49 år].
Under 62 sjuperioder [434 år]
ska den [staden Jerusalem] på nytt bli uppbyggd,
med torg (marknadsplats och gator) och försvarsmurar (eller vattensystem),
även under svåra tider. [; ]
Dan 9:25[Nu delas de 70 sjuperioderna in i tre grupper: 7, 62 och 1. Den sista delen har två halvor.]
Det ska du veta och förstå att från det att ett ord (en order) om att
återställa och bygga upp Jerusalem igen,
till en smord (messias), en furste [kommer],
ska det vara 7 sjuperioder [49 år].
Under 62 sjuperioder [434 år]
ska den [staden Jerusalem] på nytt bli uppbyggd,
med torg (marknadsplats och gator) och försvarsmurar (eller vattensystem),
även under svåra tider. [; ]
