Ps 32[Psalmen beskriver tyngden av att bära på synd, men också lättnaden av att bekänna och få bli verkligt fri. Psalmen tar upp frågor som rör synd och lidande. Inom judendomen var välgång ett tecken på Guds välsignelse och sjukdom berodde på synd. Ibland finns det ett samband, men inte alltid. Där det finns till synes olika svar är det viktigt att läsa hela Bibeln och se att summan av Guds ord är sanning, se . Paulus redogör för sambandet i . När Jesus helar den lame mannen, som hissats ner genom taket, antyds också sambandet, se . Samtidigt säger Jesus att det inte fanns någon koppling mellan den blindfödde mannens sjukdom och hans eller hans föräldrars synd, se . Job drabbas av sjukdom och Gud säger att han var en god och hederlig man, se . I Hebreerbrevet nämns hur kvinnor och män, just på grund av sin tro, fått lida och dö, se . I Psaltaren finns också exempel där oskyldiga människor får lida, medan andra psalmer som denna, antyder att det kan finnas ett samband mellan personlig synd och sjukdom. Bibeln målar inte en svartvit bild, ibland kan sjukdom bero på personlig synd, vid andra tillfällen inte.
Bakgrund: Ingen bakgrund ges, men den skulle kunna höra ihop med Psalm 51, som uttryckligen beskriver Davids synd med Batsheva (Batseba), se . David hade begått äktenskapsbrott och sedan mord för att dölja sin första synd, se . Under ett års tid hade David burit på denna hemlighet. Psalm 51 är hans bön om förlåtelse och Psalm 32 skulle kunna varit skriven efter detta, för att visa på Guds stora nåd och Davids lärdomar från denna händelse.
Citeras: , citeras av Paulus i .
Författare: David
Struktur:
1. Förlåtelsens välsignelse,
2. Tyngden av obekänd synd,
3. Inbjudan att söka och glädja sig i Herren,
4. Var inte tyst,
5. Avslutande uppmaning – var glada, ]
Ps 32[Psalmen beskriver tyngden av att bära på synd, men också lättnaden av att bekänna och få bli verkligt fri. Psalmen tar upp frågor som rör synd och lidande. Inom judendomen var välgång ett tecken på Guds välsignelse och sjukdom berodde på synd. Ibland finns det ett samband, men inte alltid. Där det finns till synes olika svar är det viktigt att läsa hela Bibeln och se att summan av Guds ord är sanning, se . Paulus redogör för sambandet i . När Jesus helar den lame mannen, som hissats ner genom taket, antyds också sambandet, se . Samtidigt säger Jesus att det inte fanns någon koppling mellan den blindfödde mannens sjukdom och hans eller hans föräldrars synd, se . Job drabbas av sjukdom och Gud säger att han var en god och hederlig man, se . I Hebreerbrevet nämns hur kvinnor och män, just på grund av sin tro, fått lida och dö, se . I Psaltaren finns också exempel där oskyldiga människor får lida, medan andra psalmer som denna, antyder att det kan finnas ett samband mellan personlig synd och sjukdom. Bibeln målar inte en svartvit bild, ibland kan sjukdom bero på personlig synd, vid andra tillfällen inte.
Bakgrund: Ingen bakgrund ges, men den skulle kunna höra ihop med Psalm 51, som uttryckligen beskriver Davids synd med Batsheva (Batseba), se . David hade begått äktenskapsbrott och sedan mord för att dölja sin första synd, se . Under ett års tid hade David burit på denna hemlighet. Psalm 51 är hans bön om förlåtelse och Psalm 32 skulle kunna varit skriven efter detta, för att visa på Guds stora nåd och Davids lärdomar från denna händelse.
Citeras: , citeras av Paulus i .
Författare: David
Struktur:
1. Förlåtelsens välsignelse,
2. Tyngden av obekänd synd,
3. Inbjudan att söka och glädja sig i Herren,
4. Var inte tyst,
5. Avslutande uppmaning – var glada, ]
Mark Introduktion[Introduktion: Markus är det kortaste evangeliet med sina sexton kapitel. Det är skrivet till romare och har få referenser till Gamla testamentet. Berättelsen rör sig snabbt framåt likt ett actiondrama. Det grekiska ordet euthys som översätts "på en gång", "strax" eller "genast" används hela 47 gånger och kännetecknar detta evangelium. Ett annat särdrag är att alla episoder hör samman och binds ihop med ordet "och". Av alla 678 verser börjar 410 av dem med det grekiska kai som ofta översätts till "och", "nu" eller "då".
Struktur:
Det grekiska ordet schizo – "dela sig" och "öppnas", används två gånger. I inledningen vid Jesu dop "delade sig himlen" och i slutet av evangeliet vid hans död "delades förlåten" i templet i två delar, se ; . Frasen "Guds Son" nämns tre gånger 1:1, 3:11, 15:39. En enkel struktur baserad på geografin skulle kunna vara:
1. Introduktion, 1:1-13.
2. Jesus verkar i Galileen, 1:14-7:23.
3. Jesus verkar i vidare kretsar, 7:24-10:52.
4. I Jerusalem – sista veckan, 11-16.
Genre: Evangelium.
Skrivet: Omkring år 60 e.Kr.
Författare: Enligt tidig tradition Markus. Innehållet är troligen mycket av Petrus ögonvittnesskildring nedskrivet under deras gemensamma vistelse i Rom, se . Några exempel där Petrus perspektiv framträder tydligt är: ; ; ; . Markus mor hörde också till den första kretsen av kristna och i Markus barndomshem i Jerusalem möttes de troende ofta, se .] Mark Introduktion[Introduktion: Markus är det kortaste evangeliet med sina sexton kapitel. Det är skrivet till romare och har få referenser till Gamla testamentet. Berättelsen rör sig snabbt framåt likt ett actiondrama. Det grekiska ordet euthys som översätts "på en gång", "strax" eller "genast" används hela 47 gånger och kännetecknar detta evangelium. Ett annat särdrag är att alla episoder hör samman och binds ihop med ordet "och". Av alla 678 verser börjar 410 av dem med det grekiska kai som ofta översätts till "och", "nu" eller "då".
Struktur:
Det grekiska ordet schizo – "dela sig" och "öppnas", används två gånger. I inledningen vid Jesu dop "delade sig himlen" och i slutet av evangeliet vid hans död "delades förlåten" i templet i två delar, se ; . Frasen "Guds Son" nämns tre gånger 1:1, 3:11, 15:39. En enkel struktur baserad på geografin skulle kunna vara:
1. Introduktion, 1:1-13.
2. Jesus verkar i Galileen, 1:14-7:23.
3. Jesus verkar i vidare kretsar, 7:24-10:52.
4. I Jerusalem – sista veckan, 11-16.
Genre: Evangelium.
Skrivet: Omkring år 60 e.Kr.
Författare: Enligt tidig tradition Markus. Innehållet är troligen mycket av Petrus ögonvittnesskildring nedskrivet under deras gemensamma vistelse i Rom, se . Några exempel där Petrus perspektiv framträder tydligt är: ; ; ; . Markus mor hörde också till den första kretsen av kristna och i Markus barndomshem i Jerusalem möttes de troende ofta, se .] Mark 1:35[Detta stycke, , är ett av flera där Petrus ögonvittnesskildring lyser igenom i Markus evangelium, se även ; ; . Vi kan föreställa oss hur Petrus inlevelsefullt har berättat för Markus om hur han letade efter sin vän Jesus, se . Orden han/honom används hela sju gånger i detta stycke. Som ögonvittne, som själv varit med på plats, så är ju det i talspråk vanligare att man berättar om vad "han" gjorde, än att berätta om vad "Jesus" gjorde. Genom att ha kvar denna form visar Markus sina läsare att vi kan ha en nära personlig relation med Jesus!]
Tidigt nästa morgon (under den sista nattväkten – mellan klockan tre och sex på söndagsmorgonen), långt innan det blev ljust, steg han [Jesus] upp och gick bort till en enslig plats. Där bad han. [Detta är den första av tre gånger som Markus uppmärksammar hur Jesus drar sig undan för att be tidigt på morgonen, se ; .]
Mark 1:35[Detta stycke, , är ett av flera där Petrus ögonvittnesskildring lyser igenom i Markus evangelium, se även ; ; . Vi kan föreställa oss hur Petrus inlevelsefullt har berättat för Markus om hur han letade efter sin vän Jesus, se . Orden han/honom används hela sju gånger i detta stycke. Som ögonvittne, som själv varit med på plats, så är ju det i talspråk vanligare att man berättar om vad "han" gjorde, än att berätta om vad "Jesus" gjorde. Genom att ha kvar denna form visar Markus sina läsare att vi kan ha en nära personlig relation med Jesus!]
Tidigt nästa morgon (under den sista nattväkten – mellan klockan tre och sex på söndagsmorgonen), långt innan det blev ljust, steg han [Jesus] upp och gick bort till en enslig plats. Där bad han. [Detta är den första av tre gånger som Markus uppmärksammar hur Jesus drar sig undan för att be tidigt på morgonen, se ; .]
Luk 5:17Det hände sig en dag när han höll på att undervisa
[i Petrus hus i Kapernaum, se ], att fariséer och de främsta Torah-lärarna satt där
[bland åhörarna].
[Den grekiska texten framställer att Jesus var fullt upptagen med att undervisa folket, i motsats till fariséerna och de skriftlärda, som borde varit de som undervisade och visade på Guds kraft. Lukas använder ett ovanligt ord för "laglärd" här (gr. nomo-didaskalos) som närmast kan översättas med att ha den högsta akademiska titeln doktor inom ämnet Moseböckerna. Ordet används om Gamaliel, se .] De
[fariséerna och de främsta lärarna] hade kommit från varenda by i
Galileen [som Tsippori, Tiberias, Gamla, Magdala] och
Judéen [från större städer som t.ex. Hebron] och från
Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota
[de sjuka som kommit].
Luk 5:17Det hände sig en dag när han höll på att undervisa
[i Petrus hus i Kapernaum, se ], att fariséer och de främsta Torah-lärarna satt där
[bland åhörarna].
[Den grekiska texten framställer att Jesus var fullt upptagen med att undervisa folket, i motsats till fariséerna och de skriftlärda, som borde varit de som undervisade och visade på Guds kraft. Lukas använder ett ovanligt ord för "laglärd" här (gr. nomo-didaskalos) som närmast kan översättas med att ha den högsta akademiska titeln doktor inom ämnet Moseböckerna. Ordet används om Gamaliel, se .] De
[fariséerna och de främsta lärarna] hade kommit från varenda by i
Galileen [som Tsippori, Tiberias, Gamla, Magdala] och
Judéen [från större städer som t.ex. Hebron] och från
Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota
[de sjuka som kommit].
Luk 5:17Det hände sig en dag när han höll på att undervisa
[i Petrus hus i Kapernaum, se ], att fariséer och de främsta Torah-lärarna satt där
[bland åhörarna].
[Den grekiska texten framställer att Jesus var fullt upptagen med att undervisa folket, i motsats till fariséerna och de skriftlärda, som borde varit de som undervisade och visade på Guds kraft. Lukas använder ett ovanligt ord för "laglärd" här (gr. nomo-didaskalos) som närmast kan översättas med att ha den högsta akademiska titeln doktor inom ämnet Moseböckerna. Ordet används om Gamaliel, se .] De
[fariséerna och de främsta lärarna] hade kommit från varenda by i
Galileen [som Tsippori, Tiberias, Gamla, Magdala] och
Judéen [från större städer som t.ex. Hebron] och från
Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota
[de sjuka som kommit].
Luk 5:17Det hände sig en dag när han höll på att undervisa
[i Petrus hus i Kapernaum, se ], att fariséer och de främsta Torah-lärarna satt där
[bland åhörarna].
[Den grekiska texten framställer att Jesus var fullt upptagen med att undervisa folket, i motsats till fariséerna och de skriftlärda, som borde varit de som undervisade och visade på Guds kraft. Lukas använder ett ovanligt ord för "laglärd" här (gr. nomo-didaskalos) som närmast kan översättas med att ha den högsta akademiska titeln doktor inom ämnet Moseböckerna. Ordet används om Gamaliel, se .] De
[fariséerna och de främsta lärarna] hade kommit från varenda by i
Galileen [som Tsippori, Tiberias, Gamla, Magdala] och
Judéen [från större städer som t.ex. Hebron] och från
Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota
[de sjuka som kommit].