Klag Introduktion[Klagovisorna består av fem poem och är en bok som tillskrivs profeten Jeremia, som också kallas för den gråtande profeten. Boken skrevs strax efter det första templets förstörelse 586f.Kr. och sätter ord på den djupa sorg som denna fruktansvärda katastrof förorsakade det judiska folket. Men boken undervisar oss också om Guds nåd, barmhärtighet och stora kärlek till oss. I Klagovisorna beskrivs en kollektiv sorg, men det blir också till en individuell sorg när personliga planer och drömmar slås omkull. Även om det skiljer tusentals år mellan oss och tiden då Klagovisorna skrevs, är sorgen den samma och den är universell – sorgen är gemensam och tidlös. De första fyra kapitlen i Klagovisorna följer ett alfabetiskt mönster. Det visar att det finns någon form av struktur i sorgen, även om känslorna och texten spretar åt många olika håll, finns det en ordning och sorgen har olika faser. Det är intressant att när man inom psykologin på 1900-talet började formulera modeller över sorgens olika faser, kom man fram till något som funnits i Bibeln hela tiden! En del menar att Klagovisorna är en svårtillgänglig bok men om man vågar ta sig an den så kan den vara till stor hjälp när man själv drabbas av sorg och djup smärta. Bland judarna läser man klagovisorna varje år den 9 Av som infaller i juli/augusti i vår kalender. Det är det datum då både det första och andra templet förstördes. Just denna dag har många andra olyckor också drabbat det judiska folket genom historien (Bar Kokhba-revolten 133 e.Kr., fördrivningen av judar från England 1290 e.Kr. och 1492 års fördrivning av judarna från Spanien). För judarna är detta en fastedag då man sörjer dessa katastrofer. Denna dag ber man också om att templet ska byggas upp på nytt.
Struktur:
Versstrukturen i hebreisk poesi består ofta av två balanserade rader med lika många ord. Ett exempel är och som båda har 4 + 4 (fyra ord i varje rad). Ett undantag till detta är klagan (hebr. qinah) som har ett qinah-mönster. Här är den andra raden ofta kortare än den första. och följer ett 3 + 2 mönster i antal ord (istället för det vanligare 3 + 3 eller 4 + 4), se . På detta sätt blir texten "avhuggen", avslutas abrupt och dör ut. Denna makrostruktur återfinns även i hela bokens struktur, där de 3 första kapitlen är längre, följt av de två avslutande kapitlen som är kortare. Det finns även ett kiastiskt mönster där kapitel 3 står centralt. Det är tre gånger så långt och står ut som det centrala kapitlet. I första och sista kapitlet återfinns Ain och Pe i den ordningen (; ), medan i kapitel 2, 3 och 4 är ordningen omvänd (; ; ). Även i subjektet finns ett kiastiskt mönster där de två första kapitlen har perspektivet Jerusalem (hon sitter ensam, se ). Kapitel 3 är maskulin (jag är mannen, se ) och de två sista är kollektiv (vi/oss).
Skrivet: Troligtvis strax efter 586 f.Kr.
Om skriftrullen i refererar till Klagovisorna kan kanske delar varit skrivna 17 år innan Jerusalems fall. Enligt judisk tradition dikterade Jeremia de första delarna av boken för sin lärjunge Baruch ben Neria i omgångar. Det sista kapitlet lades sedan till efter fallet.
Författare: Jeremia
Relaterade böcker:
Jeremia]
Klag Introduktion[Klagovisorna består av fem poem och är en bok som tillskrivs profeten Jeremia, som också kallas för den gråtande profeten. Boken skrevs strax efter det första templets förstörelse 586f.Kr. och sätter ord på den djupa sorg som denna fruktansvärda katastrof förorsakade det judiska folket. Men boken undervisar oss också om Guds nåd, barmhärtighet och stora kärlek till oss. I Klagovisorna beskrivs en kollektiv sorg, men det blir också till en individuell sorg när personliga planer och drömmar slås omkull. Även om det skiljer tusentals år mellan oss och tiden då Klagovisorna skrevs, är sorgen den samma och den är universell – sorgen är gemensam och tidlös. De första fyra kapitlen i Klagovisorna följer ett alfabetiskt mönster. Det visar att det finns någon form av struktur i sorgen, även om känslorna och texten spretar åt många olika håll, finns det en ordning och sorgen har olika faser. Det är intressant att när man inom psykologin på 1900-talet började formulera modeller över sorgens olika faser, kom man fram till något som funnits i Bibeln hela tiden! En del menar att Klagovisorna är en svårtillgänglig bok men om man vågar ta sig an den så kan den vara till stor hjälp när man själv drabbas av sorg och djup smärta. Bland judarna läser man klagovisorna varje år den 9 Av som infaller i juli/augusti i vår kalender. Det är det datum då både det första och andra templet förstördes. Just denna dag har många andra olyckor också drabbat det judiska folket genom historien (Bar Kokhba-revolten 133 e.Kr., fördrivningen av judar från England 1290 e.Kr. och 1492 års fördrivning av judarna från Spanien). För judarna är detta en fastedag då man sörjer dessa katastrofer. Denna dag ber man också om att templet ska byggas upp på nytt.
Struktur:
Versstrukturen i hebreisk poesi består ofta av två balanserade rader med lika många ord. Ett exempel är och som båda har 4 + 4 (fyra ord i varje rad). Ett undantag till detta är klagan (hebr. qinah) som har ett qinah-mönster. Här är den andra raden ofta kortare än den första. och följer ett 3 + 2 mönster i antal ord (istället för det vanligare 3 + 3 eller 4 + 4), se . På detta sätt blir texten "avhuggen", avslutas abrupt och dör ut. Denna makrostruktur återfinns även i hela bokens struktur, där de 3 första kapitlen är längre, följt av de två avslutande kapitlen som är kortare. Det finns även ett kiastiskt mönster där kapitel 3 står centralt. Det är tre gånger så långt och står ut som det centrala kapitlet. I första och sista kapitlet återfinns Ain och Pe i den ordningen (; ), medan i kapitel 2, 3 och 4 är ordningen omvänd (; ; ). Även i subjektet finns ett kiastiskt mönster där de två första kapitlen har perspektivet Jerusalem (hon sitter ensam, se ). Kapitel 3 är maskulin (jag är mannen, se ) och de två sista är kollektiv (vi/oss).
Skrivet: Troligtvis strax efter 586 f.Kr.
Om skriftrullen i refererar till Klagovisorna kan kanske delar varit skrivna 17 år innan Jerusalems fall. Enligt judisk tradition dikterade Jeremia de första delarna av boken för sin lärjunge Baruch ben Neria i omgångar. Det sista kapitlet lades sedan till efter fallet.
Författare: Jeremia
Relaterade böcker:
Jeremia]
Klag Introduktion[Klagovisorna består av fem poem och är en bok som tillskrivs profeten Jeremia, som också kallas för den gråtande profeten. Boken skrevs strax efter det första templets förstörelse 586f.Kr. och sätter ord på den djupa sorg som denna fruktansvärda katastrof förorsakade det judiska folket. Men boken undervisar oss också om Guds nåd, barmhärtighet och stora kärlek till oss. I Klagovisorna beskrivs en kollektiv sorg, men det blir också till en individuell sorg när personliga planer och drömmar slås omkull. Även om det skiljer tusentals år mellan oss och tiden då Klagovisorna skrevs, är sorgen den samma och den är universell – sorgen är gemensam och tidlös. De första fyra kapitlen i Klagovisorna följer ett alfabetiskt mönster. Det visar att det finns någon form av struktur i sorgen, även om känslorna och texten spretar åt många olika håll, finns det en ordning och sorgen har olika faser. Det är intressant att när man inom psykologin på 1900-talet började formulera modeller över sorgens olika faser, kom man fram till något som funnits i Bibeln hela tiden! En del menar att Klagovisorna är en svårtillgänglig bok men om man vågar ta sig an den så kan den vara till stor hjälp när man själv drabbas av sorg och djup smärta. Bland judarna läser man klagovisorna varje år den 9 Av som infaller i juli/augusti i vår kalender. Det är det datum då både det första och andra templet förstördes. Just denna dag har många andra olyckor också drabbat det judiska folket genom historien (Bar Kokhba-revolten 133 e.Kr., fördrivningen av judar från England 1290 e.Kr. och 1492 års fördrivning av judarna från Spanien). För judarna är detta en fastedag då man sörjer dessa katastrofer. Denna dag ber man också om att templet ska byggas upp på nytt.
Struktur:
Versstrukturen i hebreisk poesi består ofta av två balanserade rader med lika många ord. Ett exempel är och som båda har 4 + 4 (fyra ord i varje rad). Ett undantag till detta är klagan (hebr. qinah) som har ett qinah-mönster. Här är den andra raden ofta kortare än den första. och följer ett 3 + 2 mönster i antal ord (istället för det vanligare 3 + 3 eller 4 + 4), se . På detta sätt blir texten "avhuggen", avslutas abrupt och dör ut. Denna makrostruktur återfinns även i hela bokens struktur, där de 3 första kapitlen är längre, följt av de två avslutande kapitlen som är kortare. Det finns även ett kiastiskt mönster där kapitel 3 står centralt. Det är tre gånger så långt och står ut som det centrala kapitlet. I första och sista kapitlet återfinns Ain och Pe i den ordningen (; ), medan i kapitel 2, 3 och 4 är ordningen omvänd (; ; ). Även i subjektet finns ett kiastiskt mönster där de två första kapitlen har perspektivet Jerusalem (hon sitter ensam, se ). Kapitel 3 är maskulin (jag är mannen, se ) och de två sista är kollektiv (vi/oss).
Skrivet: Troligtvis strax efter 586 f.Kr.
Om skriftrullen i refererar till Klagovisorna kan kanske delar varit skrivna 17 år innan Jerusalems fall. Enligt judisk tradition dikterade Jeremia de första delarna av boken för sin lärjunge Baruch ben Neria i omgångar. Det sista kapitlet lades sedan till efter fallet.
Författare: Jeremia
Relaterade böcker:
Jeremia]
Klag Introduktion[Klagovisorna består av fem poem och är en bok som tillskrivs profeten Jeremia, som också kallas för den gråtande profeten. Boken skrevs strax efter det första templets förstörelse 586f.Kr. och sätter ord på den djupa sorg som denna fruktansvärda katastrof förorsakade det judiska folket. Men boken undervisar oss också om Guds nåd, barmhärtighet och stora kärlek till oss. I Klagovisorna beskrivs en kollektiv sorg, men det blir också till en individuell sorg när personliga planer och drömmar slås omkull. Även om det skiljer tusentals år mellan oss och tiden då Klagovisorna skrevs, är sorgen den samma och den är universell – sorgen är gemensam och tidlös. De första fyra kapitlen i Klagovisorna följer ett alfabetiskt mönster. Det visar att det finns någon form av struktur i sorgen, även om känslorna och texten spretar åt många olika håll, finns det en ordning och sorgen har olika faser. Det är intressant att när man inom psykologin på 1900-talet började formulera modeller över sorgens olika faser, kom man fram till något som funnits i Bibeln hela tiden! En del menar att Klagovisorna är en svårtillgänglig bok men om man vågar ta sig an den så kan den vara till stor hjälp när man själv drabbas av sorg och djup smärta. Bland judarna läser man klagovisorna varje år den 9 Av som infaller i juli/augusti i vår kalender. Det är det datum då både det första och andra templet förstördes. Just denna dag har många andra olyckor också drabbat det judiska folket genom historien (Bar Kokhba-revolten 133 e.Kr., fördrivningen av judar från England 1290 e.Kr. och 1492 års fördrivning av judarna från Spanien). För judarna är detta en fastedag då man sörjer dessa katastrofer. Denna dag ber man också om att templet ska byggas upp på nytt.
Struktur:
Versstrukturen i hebreisk poesi består ofta av två balanserade rader med lika många ord. Ett exempel är och som båda har 4 + 4 (fyra ord i varje rad). Ett undantag till detta är klagan (hebr. qinah) som har ett qinah-mönster. Här är den andra raden ofta kortare än den första. och följer ett 3 + 2 mönster i antal ord (istället för det vanligare 3 + 3 eller 4 + 4), se . På detta sätt blir texten "avhuggen", avslutas abrupt och dör ut. Denna makrostruktur återfinns även i hela bokens struktur, där de 3 första kapitlen är längre, följt av de två avslutande kapitlen som är kortare. Det finns även ett kiastiskt mönster där kapitel 3 står centralt. Det är tre gånger så långt och står ut som det centrala kapitlet. I första och sista kapitlet återfinns Ain och Pe i den ordningen (; ), medan i kapitel 2, 3 och 4 är ordningen omvänd (; ; ). Även i subjektet finns ett kiastiskt mönster där de två första kapitlen har perspektivet Jerusalem (hon sitter ensam, se ). Kapitel 3 är maskulin (jag är mannen, se ) och de två sista är kollektiv (vi/oss).
Skrivet: Troligtvis strax efter 586 f.Kr.
Om skriftrullen i refererar till Klagovisorna kan kanske delar varit skrivna 17 år innan Jerusalems fall. Enligt judisk tradition dikterade Jeremia de första delarna av boken för sin lärjunge Baruch ben Neria i omgångar. Det sista kapitlet lades sedan till efter fallet.
Författare: Jeremia
Relaterade böcker:
Jeremia]
Klag 5:18På Sions berg [tempelberget i Jerusalem] som är öde,
vandrar rävarna omkring.
[Denna vers börjar med ordet "På" (hebr. al) där första bokstaven är Ajin. I den hebreiska texten avslutas versen med bokstaven Pe. Detta Pe är en markering för att avgränsa texten i olika stycken och kallas parashah. Även om det är en teknisk detalj i texten, som inte översätts, gör det ändå att det kiastiska mönstret återfinns här med Ajin och Pe i samma ordning som i första kapitlet, se . Däremot i de centrala sektionerna i kapitel 2-4 är ordningen omvänd, se ; ; .]
Klag 5:18På Sions berg [tempelberget i Jerusalem] som är öde,
vandrar rävarna omkring.
[Denna vers börjar med ordet "På" (hebr. al) där första bokstaven är Ajin. I den hebreiska texten avslutas versen med bokstaven Pe. Detta Pe är en markering för att avgränsa texten i olika stycken och kallas parashah. Även om det är en teknisk detalj i texten, som inte översätts, gör det ändå att det kiastiska mönstret återfinns här med Ajin och Pe i samma ordning som i första kapitlet, se . Däremot i de centrala sektionerna i kapitel 2-4 är ordningen omvänd, se ; ; .]
