1 Mos 1:1[Uttrycket himlar (hebr. shamajim, i dualform) tillsammans med jorden beskriver all materia som existerar – hela universum. Det himmelska anspelar också på det andliga och det jordiska det materiella. I början på 1900-talet formulerade Einstein relativitetsteorin där tiden är den fjärde dimensionen, vilket resulterar i "krökta rum", se . Här anar vi hur Gud kan stå utanför tiden och känna till början från slutet, och samtidigt finnas i tiden.]
I begynnelsen (som en början/startpunkt) skapade (hebr. ) Gud (Elohim) himlarna och jorden [hela universum].
1 Mos 1:1[Uttrycket himlar (hebr. shamajim, i dualform) tillsammans med jorden beskriver all materia som existerar – hela universum. Det himmelska anspelar också på det andliga och det jordiska det materiella. I början på 1900-talet formulerade Einstein relativitetsteorin där tiden är den fjärde dimensionen, vilket resulterar i "krökta rum", se . Här anar vi hur Gud kan stå utanför tiden och känna till början från slutet, och samtidigt finnas i tiden.]
I begynnelsen (som en början/startpunkt) skapade (hebr. ) Gud (Elohim) himlarna och jorden [hela universum].
1 Mos 1:1[Uttrycket himlar (hebr. shamajim, i dualform) tillsammans med jorden beskriver all materia som existerar – hela universum. Det himmelska anspelar också på det andliga och det jordiska det materiella. I början på 1900-talet formulerade Einstein relativitetsteorin där tiden är den fjärde dimensionen, vilket resulterar i "krökta rum", se . Här anar vi hur Gud kan stå utanför tiden och känna till början från slutet, och samtidigt finnas i tiden.]
I begynnelsen (som en början/startpunkt) skapade (hebr. ) Gud (Elohim) himlarna och jorden [hela universum].
1 Mos 1:1[Uttrycket himlar (hebr. shamajim, i dualform) tillsammans med jorden beskriver all materia som existerar – hela universum. Det himmelska anspelar också på det andliga och det jordiska det materiella. I början på 1900-talet formulerade Einstein relativitetsteorin där tiden är den fjärde dimensionen, vilket resulterar i "krökta rum", se . Här anar vi hur Gud kan stå utanför tiden och känna till början från slutet, och samtidigt finnas i tiden.]
I begynnelsen (som en början/startpunkt) skapade (hebr. ) Gud (Elohim) himlarna och jorden [hela universum].
1 Mos 1:1[Uttrycket himlar (hebr. shamajim, i dualform) tillsammans med jorden beskriver all materia som existerar – hela universum. Det himmelska anspelar också på det andliga och det jordiska det materiella. I början på 1900-talet formulerade Einstein relativitetsteorin där tiden är den fjärde dimensionen, vilket resulterar i "krökta rum", se . Här anar vi hur Gud kan stå utanför tiden och känna till början från slutet, och samtidigt finnas i tiden.]
I begynnelsen (som en början/startpunkt) skapade (hebr. ) Gud (Elohim) himlarna och jorden [hela universum].
1 Joh 2:17Världen förgås (går under; upphör, försvinner) och (även, likaså) dess begär (starka passion) [efter det som är ont], men den som gör Guds vilja [och fortsätter utföra Guds önskan och längtan med dess bestämda syften] förblir i evighet [ordagrant: består in i tidsåldern – dvs. fram tills evigheten kommer].
[Det är viktigt att betona att Johannes inte fördömer världen och dess resurser – i sitt evangelium beskriver han själv Faderns kärlek till världen (gr. kosmos), se . Allt som Gud har skapat är gott, se , , , , , , ; . Kosmos kan syfta på flera saker, vilket Johannes här också förtydligar genom att beskriva vad som driver ogudaktiga människor på jorden i deras världsliga angelägenheter. Köttets och ögonens begär inkluderar allt som kan bli till ett begär. Hunger, sexualdrift, kreativitet, osv. är alla goda drivkrafter inom de begräsningar Gud har gett, men kan också missbrukas. Problemet är den fallna mänskliga naturen som följer det onda i stället för det goda – och tillber det skapade i stället för Skaparen, se . De tre punkterna – den syndfulla naturens begär, ögats begär och det skrytsamma pratet täcker in de synder som på ett speciellt sätt fördärvar det goda i Guds skapelse. Jesus frestades också på dessa tre områden, se . Även den första frestelsen som nämns i Bibeln följer samma mönster. Frukten mättade en hunger som inte ville underordna sig Gud, se .]
1 Joh 2:17Världen förgås (går under; upphör, försvinner) och (även, likaså) dess begär (starka passion) [efter det som är ont], men den som gör Guds vilja [och fortsätter utföra Guds önskan och längtan med dess bestämda syften] förblir i evighet [ordagrant: består in i tidsåldern – dvs. fram tills evigheten kommer].
[Det är viktigt att betona att Johannes inte fördömer världen och dess resurser – i sitt evangelium beskriver han själv Faderns kärlek till världen (gr. kosmos), se . Allt som Gud har skapat är gott, se , , , , , , ; . Kosmos kan syfta på flera saker, vilket Johannes här också förtydligar genom att beskriva vad som driver ogudaktiga människor på jorden i deras världsliga angelägenheter. Köttets och ögonens begär inkluderar allt som kan bli till ett begär. Hunger, sexualdrift, kreativitet, osv. är alla goda drivkrafter inom de begräsningar Gud har gett, men kan också missbrukas. Problemet är den fallna mänskliga naturen som följer det onda i stället för det goda – och tillber det skapade i stället för Skaparen, se . De tre punkterna – den syndfulla naturens begär, ögats begär och det skrytsamma pratet täcker in de synder som på ett speciellt sätt fördärvar det goda i Guds skapelse. Jesus frestades också på dessa tre områden, se . Även den första frestelsen som nämns i Bibeln följer samma mönster. Frukten mättade en hunger som inte ville underordna sig Gud, se .]
