Jos 7:26Och de reste en hög med stenar över honom den dagen, och Herren (Jahve) vände bort sin brinnande vrede. Därför heter platsen Achors dal till denna dag.
[Hebr. achor betyder hemsökelse, orsaka besvär och störning. Personnamnet Achan är ett besläktat ord som betyder: "den som ställer till besvär, orsakar trubbel eller är upphov till störningar". Platsen Achor är troligtvis bergsbygden väster om Qumran vid nordvästra delen av Döda havet och blir så småningom nordöstra gränsen för Juda (). Dock finns det hopp, Achors dal nämns på nytt i och där det profeteras att dalen i framtiden ska bli en fruktsam dal när Israel blir upprättat. Se även profetian i med det levande vattnet från Jerusalem som en dag ska strömma ner mot Döda havet.]
Jos 7:26Och de reste en hög med stenar över honom den dagen, och Herren (Jahve) vände bort sin brinnande vrede. Därför heter platsen Achors dal till denna dag.
[Hebr. achor betyder hemsökelse, orsaka besvär och störning. Personnamnet Achan är ett besläktat ord som betyder: "den som ställer till besvär, orsakar trubbel eller är upphov till störningar". Platsen Achor är troligtvis bergsbygden väster om Qumran vid nordvästra delen av Döda havet och blir så småningom nordöstra gränsen för Juda (). Dock finns det hopp, Achors dal nämns på nytt i och där det profeteras att dalen i framtiden ska bli en fruktsam dal när Israel blir upprättat. Se även profetian i med det levande vattnet från Jerusalem som en dag ska strömma ner mot Döda havet.]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes Introduktion[Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se . Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se . Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja ( och ) och kallar honom "profeten Jesaja" (). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se .
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem ()
B Guds dom över nationerna ()
C Verop ()
D Det assyriska hotet ()
C´ Herren står över avgudar ()
B´ Tjänarens sånger ()
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse ()
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi ()
Prosa ()
Poesi ()
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
Jes 55:1[Nu kommer bokens sjunde och sista del. Dessa budskap (på samma sätt som de första i kap 1-12) är en kombination av profetiska ord som både rörde vid Jesajas samtid, men också en framtida upprättelse. De 11 sista kapitlen avslutar Jesaja bok. Även denna sektion är uppbyggd som en kiasm och sammanfattar många teman från hela boken. Centralt finns tre poem i kapitel 60-62 där Herrens smorde tjänare proklamerar nyheten om Guds rike.
A Alla nationer är inbjudna,
B Kontrast mellan onda och goda tjänare,
C Bön om omvändelse,
D Den smorde tjänaren kungör riket,
C´ Bön om omvändelse,
B´ Kontrast mellan onda och goda tjänare,
A´ Alla nationer är inbjudna, ]
Hör upp (hallå, ve)!
[Hebreiska hoj används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även .]
Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]
Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!
Även den som inte har några pengar (något silver)
– kom, köp säd och ät!
Ja, kom och köp säd utan pengar
och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.
[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]
Jes 55:1[Nu kommer bokens sjunde och sista del. Dessa budskap (på samma sätt som de första i kap 1-12) är en kombination av profetiska ord som både rörde vid Jesajas samtid, men också en framtida upprättelse. De 11 sista kapitlen avslutar Jesaja bok. Även denna sektion är uppbyggd som en kiasm och sammanfattar många teman från hela boken. Centralt finns tre poem i kapitel 60-62 där Herrens smorde tjänare proklamerar nyheten om Guds rike.
A Alla nationer är inbjudna,
B Kontrast mellan onda och goda tjänare,
C Bön om omvändelse,
D Den smorde tjänaren kungör riket,
C´ Bön om omvändelse,
B´ Kontrast mellan onda och goda tjänare,
A´ Alla nationer är inbjudna, ]
Hör upp (hallå, ve)!
[Hebreiska hoj används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även .]
Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]
Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!
Även den som inte har några pengar (något silver)
– kom, köp säd och ät!
Ja, kom och köp säd utan pengar
och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.
[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]
