Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Esr Introduktion[Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna () är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder ()
1b Serubbabels bedrifter ()
2a Esra återvänder ()
2b Esras bedrifter ()
2a Nehemja återvänder ()
2b Nehemjas bedrifter ()
3 Avslutande reformer och uppräkningar ()
A Serubbabels återvändande ()
B Templet byggs – motstånd ()
C Esras återvändande ()
D Folket renas ()
C Nehemjas återvändande ()
B Murarna byggs – motstånd ()
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer ()
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i och . Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll ( och ); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki]
Ps 118:9Bättre att ta sin tillflykt till (söka skydd hos) Herren (Jahve),
än att förlita sig på furstar (gåvor).
[Ordet furste (hebr. nadiv) kommer från verbet "att ge". Det är lätt att sätta sin förhoppning till människor och deras gåvor. Ett exempel finns i Esra bok där Kyros gav gåvor, men hur andra ledare senare vill hindra bygget, se ; ; .]
Ps 118:9Bättre att ta sin tillflykt till (söka skydd hos) Herren (Jahve),
än att förlita sig på furstar (gåvor).
[Ordet furste (hebr. nadiv) kommer från verbet "att ge". Det är lätt att sätta sin förhoppning till människor och deras gåvor. Ett exempel finns i Esra bok där Kyros gav gåvor, men hur andra ledare senare vill hindra bygget, se ; ; .]
Jer 10:11[Här skiftar språket till arameiska.] Så ska ni säga dem:
Gudar [dessa avgudar]
som himlar
och jord
inte gjort (aram. la´avadu), [ska]
tillintetgöras (aram. je´vadul)
från jorden
och från under himlarna
dessa. [Det är den enda arameiska versen i hela Jeremia vilket gör att den står ut (arameisk text förekommer bara i 269 verser i GT, se ; ; ). Denna vers är den centrala och klimax i kontrasten mellan Herren och avgudar i . Gud är den levande guden () som skapat jorden och himlarna (), inga avgudar. Efter de tre inledande arameiska orden: "Så ska ni säga dem", följer tio ord som är strukturerad i en kiasm. Centralt finns även en arameisk ordlek med verben gjort/tillintetgöras som är snarlika i arameiskan. Detta förstärker hur dessa avgudar som inte har gjort någonting helt kommer att försvinna. Utplånandet på jorden beskrivs utifrån Guds perspektiv – jag ska utplåna från under himlarna, se även ; .]
Jer 10:11[Här skiftar språket till arameiska.] Så ska ni säga dem:
Gudar [dessa avgudar]
som himlar
och jord
inte gjort (aram. la´avadu), [ska]
tillintetgöras (aram. je´vadul)
från jorden
och från under himlarna
dessa. [Det är den enda arameiska versen i hela Jeremia vilket gör att den står ut (arameisk text förekommer bara i 269 verser i GT, se ; ; ). Denna vers är den centrala och klimax i kontrasten mellan Herren och avgudar i . Gud är den levande guden () som skapat jorden och himlarna (), inga avgudar. Efter de tre inledande arameiska orden: "Så ska ni säga dem", följer tio ord som är strukturerad i en kiasm. Centralt finns även en arameisk ordlek med verben gjort/tillintetgöras som är snarlika i arameiskan. Detta förstärker hur dessa avgudar som inte har gjort någonting helt kommer att försvinna. Utplånandet på jorden beskrivs utifrån Guds perspektiv – jag ska utplåna från under himlarna, se även ; .]
Sak 1:1I 8:e månaden [Cheshvan, infaller okt/nov] av kung Darejavesh 2:a regeringsår [år 520 f.Kr., han var persisk kung 522-486 f.Kr.] kom Herrens (Jahves) ord till profeten Sakarja [på hebreiska Zecharja som betyder "Gud kommer ihåg"], son till Berechja [som betyder "Herren välsignar"], son till Iddo [som betyder "Hans vittne"].
[Sakarjas farfar Iddo hade återvänt från Babylon 16 år tidigare (538 f.Kr.) under Serubbabels ledning, se , . Sakarja var från en prästfamilj, se , . Hans tjänst börjar en månad innan Haggai får sin sista vision, se , . Händelserna i Sak 1-6 sker samtidigt som händelserna i ]
Han [Sakarja] sa:
Sak 1:1I 8:e månaden [Cheshvan, infaller okt/nov] av kung Darejavesh 2:a regeringsår [år 520 f.Kr., han var persisk kung 522-486 f.Kr.] kom Herrens (Jahves) ord till profeten Sakarja [på hebreiska Zecharja som betyder "Gud kommer ihåg"], son till Berechja [som betyder "Herren välsignar"], son till Iddo [som betyder "Hans vittne"].
[Sakarjas farfar Iddo hade återvänt från Babylon 16 år tidigare (538 f.Kr.) under Serubbabels ledning, se , . Sakarja var från en prästfamilj, se , . Hans tjänst börjar en månad innan Haggai får sin sista vision, se , . Händelserna i Sak 1-6 sker samtidigt som händelserna i ]
Han [Sakarja] sa: